Om tjugo minuter ska jag ta bussen till globen, mitt gamla hem. I gymnasiet kändes det som att jag antingen var i skolan eller på globen. Har inte jobbat där sen typ tredje januari. Helt stööört. Det känns så konstigt att jag ska dit nu igen, allt kommer säkert vara som när jag lämnade det. Utom att de har tagit in jättemycket nytt folk så de nya kommer inte känna igen mig och tro att jag är ny. Känns gött. "är det din första gång?", kommer någon ny säga med pedagogisk röst, "nää jag har jobbat här i snart tre år...." kommer jag bittert svara då. Och personen kommer se förvånad ut. "Vart fan har hon gömt sig under tiden jag har jobbat här?", kommer hon/han tänka. Jag är redan beredd på hur det kommer se ut, för jag har varit den där pedagogiska, irriterande tjejen flera gånger när gamlingar kommit tillbaka. Men mest tycker jag att det ska bli kul! Typ.

Glad men ändå misstänksam var budskapet jag vill nå här.. öhöhöh no lifer ( tack för app-tipset elinpelin!)

 

 

Och för att förklara den väldigt inbjudande rubriken så är det en låt, av min kära vän maggio såklart!