Dun dun dun dun... dun dun dun dun.. Jag hör den där "när bruden går genom kyrkan-sången" i huvudet och mår lite smått illa. Pessimisten inom mig säger att om jag någonsin skulle gifta mig, och det är ett stort OM, så är det för att det ska bli lättare med arv och för barnen, osv.
Men den där lilla naiva flickan som lever kvar i sagovärlden hoppas ändå på ett litet bröllop en dag. Kanske..
Jag vet inte!