Ta aldrig något för givet

Igårnatt drömde jag så himla jobbigt. Jag drömde att Filippa dog och att jag gick runt och var helt knäckt, grät och sörjde hela tiden. Alla människor jag pratade med ryckte i princip på axlarna och förstod inte varför just jag var så ledsen vilket gjorde mig så arg. Drömmen slutade med att jag la mig i sängen och fick en gråtattack, varav jag vaknade och trodde att det hade hänt på riktigt. Var helt knäckt ett tag där, hann till och med gå hulkandes till toaletten och börja vaska av ansiktet innan jag insåg att det inte var på riktigt.. Usch

Nåja, dit jag vill komma är att jag igår när jag inte kunde sova låg och tänkte igenom drömmen kom ihåg en detalj ur drömmen. Folk satt och skrev saker på Filippas facebooklogg, som tex RIP och liknande, det jag då skrev in på hennes logg var "Man vet inte vad man har innan man har förlorat det". Jag är inte den som vanligtvis sitter och tydar mina drömmar, men det här var som ett meddelande från mitt undermedvetna på något sätt. Och då inte för att jag inte uppskattar Filippa, om ni bara visste hur lycklig jag är över att ha en vän som henne, utan för att jag inte uppskattar livet längre. Istället för att uppskatta allt det fantastiska som finns och händer i mitt liv så söker jag hela tiden efter mer och klagar över saker jag inte har. Gräset kommer alltid vara grönare på andra sidan.
Nu har jag bestämt mig för att njuta av allt fint jag har just precis nu, istället för att sukta och förbarma mig över det jag inte har. För jag har så mycket i mitt liv nu som jag kommer sakna senare i livet.

Nu ska jag bannemejbörja vara mer tacksam!

tänk vad drömmar kan göra med en

min fina, fina vän <3


Kommentarer
Postat av: Sara

Usch, vissa drömmar känns så verkliga och berör så mycket.. Men bra om man kan lära sig något av dem, för du har ju alldeles sant, vi uppskattar sällan det vi har tillräckligt! :)

2011-12-22 @ 19:10:29
URL: http://sarabacksbacka.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0